Johanna Lundberg foto

För ett tag sen så bestämde jag och min syster oss för att vi behövde komma bort lite. Lämna stan, telefoner och måsten. Inte jobba utan bara vara. Någon timma senare var biljetterna bokade och vi var påväg mot London. Här kommer några av bilderna. När jag är på semester kör jag alltid med fast 3,5 2.0. För att det är lätt och för att brännvidden är fantastisk. Sen vet jag att min syster ser så melankolisk ut på alla bilder, det överensstämmer väl inte direkt med verkligheten då vi skrattade mest hela tiden. Men det passade inte in med övriga bilder. Så c’est la vie.

Något jag börjat med på senaste tiden är att synas själv. Genom glas exempelvis, så att det nästan blir som en dubbelexponering. Jag vet inte. Får nog känna på den ett tag till. Ps. vet inte varför det står just HV av alla jäkla lag i nedersta bilden.

Utsikt från hotellrum. Älskar England. Älskar, älskar, älskar. I all sin fula charm.

Kallar denna för “Syster i förgrund”

Upptäckt att ett så himla bra sätt att öva på att smygfota folk är att göra det på turistställen. Alla tror att du fotar något hus, så fotar du dom istället.

England fattar att om man envisas med att vara tvärtom så får man åtminstone se till att varna om det.

Kallar denna “Syster har ännu inte hunnit tröttna på att jag fotar”

Tröttnat.

Här blev jag felaktigt beskylld för dåligt tunnelbanebeslut.

Som sagt så övar jag på att fota folk som jag finner facinerande men inte känner. Såg en man som jag hemskt gärna ville fota och följde efter honom. Först vågade jag ta en bild på hans rygg.

Sen en liten fegis från sidan.

Sen agerade jag ut turistkortet och låtsades ta massa bilder på ointressanta saker i tunnelbanan. För att han när jag väl riktade kameran mot honom inte skulle reagera på slutarljudet.

Så riktar man kameran mot honom OCH FOKUSEN HINNER INTE MED :(

Att vakna här.

Som sagt.

Vi åt lunch i gräset.

Sommarkänsla.

Kallar denna “I fucked a prostitute and now I can’t buy a curry” Av den enkla anledningen att en fradgatuggande man kom fram och förklarade att när han var “15 years of age, yeah, I fucked a prostitute, yeah. In that house. And now they say I’m to drunk to buy a curry” Och vi tyckte alla att det var logiskt att jag fotade huset. 

Vi var på pubar också. Med fina heltäckningsmattor.

Där vi uppenbarligen inte var ensamma turister.

It’s getting old.

Sen gjorde vi det alla turister måste göra. Drog till Notting Hill. Mitt bästa tips är att göra det en vardag. Då man inte dör av folkmängden utan det fortfarande är sådär mysigt.

Någon tröttnade på mig.

Grekisk Restaurang med Kalle på Spången tema.

Träden hade slagit ut där. Bara det är ju fantastiskt.

Kallar denna “Hus vi sett förr”

Var på föreläsning av Martina Hoogland Ivanow dagen innan jag åkte. Blev väldigt inspirerad av hennes sätt att svärta bort ansikterna i vissa bilder. Testade, men jahh. ehh. Det funkade sådär.

Jag var med också.

Och hade rosa strumpor på mig. Vilket kändes värt att dokumentera.

Där satt han och glodde.

Ibland känns foto som att det bara är att man letar upp något fint ställe och väntar till någon spännande går förbi.

Det regnade rosa blombad. Det tyckte jag var fint.

Och så Londons vackra tunnelbanestationer när ljuset faller in sådär andetagstappande vackert. 

Heh, på den här bilden ville min syster döda mig. Detta var när det var en timma kvar tills gaten stängde och vi fortfarande inte var i närheten av flygplatsen. Allt på grund av att just det som kunde gå fel, gick fel. Hon var jättestressad och jag var mer c’est la vie. Vilket gjorde henne något frustrerad när jag drog upp kameran och vägrade sluta fota henne. Men jag känner att det händer intressanta saker när man fotar folk som är arg på en. Nu vägrade hon titta på mig men om hon hade gjort det hade det nog blivit jättebra.

P.s Vi hann med flyget med 1 minut till godo, tack vare snabba springben och min fantastiska övertalningsförmåga.